A milestone from the Adaptation AGORA project: Malmö, Sweden, has published a politically backed report based on project findings, Extremvärme i Malmö: Vem drabbas och hur kan vi lindra effekterna? (Extreme Heat in Malmö: Who is Affected and How Can We Mitigate the Effects?). The co-authored report is now available only in Swedish and explores urban heat vulnerability. The report positions Malmö as a great example, inspiring other cities to follow suit.
Here below, the Interview of Emanuel Toft, Project Research Officer, City of Malmö
Emanuel Toft, working with climate adaptation in the City of Malmö.
English
- What are the key messages of the report?
The need to understand and map vulnerability in order to target resources and adaptation efforts to areas where they will provide the greatest benefit. Vulnerability varies across the city and depends on different factors in different parts, which means that different types of adaptation solutions are recommended for different places. Heat must be addressed as a climate-related risk in spatial planning to avoid continuing to build structural vulnerabilities into the city.
- How will the report be put into practice?
A collaboration between the environmental administration and the urban planning office is currently underway with the aim of developing procedural support for managing heat as a climate-related risk in the city’s detailed planning. Heat will also be incorporated into the general plan during its next update, and the report’s conclusions will then be translated into concrete planning guidelines for the city’s various areas. To build on the knowledge the City of Malmö gained during Agora, the report’s conclusions will also be further developed in the follow-up project “HeatSafe.”
- How can Malmö adapt to a warmer climate?
Adaptation involves both changing the way we build and plan our city, keeping with socio-economic vulnerability in mind. It also about collective behavioural change. In a changing climate, us Swedes needs to approach extreme heat than we have been culturally accustomed to; here we have great advantages in Malmö, which is a multicultural city with around 180 different nationalities represented. Many of our citizens have knowledge from warmer countries that we could learn from. Social and health promotion initiatives can also be viewed as climate adaptation, as they strengthen society’s resilience in the event of a heatwave.
Swedish
- Vad är de viktigaste budskapen i rapporten?
Att vi behöver förstå och kartlägga sårbarhet för att kunna rikta resurser och klimatanpassningssatsningar till områden där de ger störst nytta. Att sårbarheten varierar över staden och att den beror på olika saker i olika delar av staden vilket gör att olika typer av klimatanpassningslösningar rekommenderas till olika platser. Att värme behöver hanteras som en klimatrelaterad risk i fysisk planering för att inte fortsätta bygga in strukturella sårbarheter i staden.
- Hur ska rapporten omsättas i praktiken?
Det pågår nu ett samarbete mellan miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret i syfte att ta fram handläggningsstöd för hur värme kan hanteras som en klimatrelaterad risk i stadens detaljplanering. Värme kommer även vävas in i översiktsplanen nästa gång den uppdateras och då kommer rapportens slutsatser omvandlas till konkreta planeringsriktlinjer för stadens olika områden. För att bygga vidare på de kunskaper Malmö stad drog under Agora kommer rapportens slutsatser även vidareutvecklas i det uppföljande projektet ”HeatSafe”
- Hur kan Malmö anpassas till ett varmare klimat?
Det handlar både om att se över hur vi bygger och planerar vår stad med socioekonomiska sårbarhetsfaktorer i åtanke. Det handlar även om en kollektiv medvetandeförflyttning. I ett föränderligt klimat behöver vi svenskar förhålla oss annorlunda till extremvärme än vad vi varit kulturellt vana vid; här har vi stora fördelar i Malmö som är en mångkulturell stad med omkring 180 olika nationaliteter representerade. Många av våra medborgare har tips och tricks från varmare länder som behöver tas tillvara. Sociala och hälsofrämjande satsningar kan också ses som klimatanpassning eftersom det gör samhället mer resilient vid en värmebölja.
